Två katter ligger i ett varsitt hörn av lägenheten och sover. Att vara vaken på natten sätter sina spår. Även på mig.
Konstigt det där med ord. Ur huvudet försvinner de aldrig och att få ut orden i vettiga meningar känns omöjligt. Jag anstränger mig och får några korta fraser som resultat.
Vad mer än längta kan jag göra? Tala om för mig hur och jag ska sluta.
"Once you pop" sa hon och jag nickade.
Jag vill vara som du, men jag kan inte. Jag är så här. Otillräcklig. Ge mig den där masken så ska jag spela. Spela tills jag faller sönder inifrån.
"Ha inte så dåligt självförtroende" sa han och gick. Jag gör vad jag kan.
Förstår. Förstår inte. Låt mig förstå. Lär mig förstå.
Solen skiner. Jag trivs fastän allt säger att jag inte får. Vem vet vad som är bra? Vem vet sitt bästa? Mitt bästa? Få mig att skratta och jag ska säga dig hur det känns. Få mig att le och jag ska berätta hur det är.
"Don't you walk away from me.
Cause I got to get you next to me.
If you've got game girl step to me.
Lose them friends and dance with me.
Dance next to me, dance next to me.
Oh please, oh please, oh can't you see
that I got to get you baby.
To lose urself with me."
~Family force 5 – Lose you're self.
Riktigt snyggt kort!
POPPIT!!!!
ones you pop.
njä vi är nog kankse lika löjliga, fast på olika sätt:P
haha jassådå, blev det nått bus i linus lägenhet?
gullig katt..miss u