Jag tycker inte om kokt potatis, därför tillagar jag aldrig det till mig själv. Jag tvingar mig inte att äta det om jag absolut inte måste. Dessutom tvingar jag ingen annan att äta det som inte heller tycker om. Lite så känns det. Ungefär som gyllene regeln fast tvärtom. Du tycker inte om att bli bortglömd, men glömmer själv bort andra.
I morgon kommer Clary till Falun, saknar henne massor trots att jag nyss var hemma och träffade henne. Himla typiskt att det är Johan hon hälsar på och inte mig. Jag minns en gång hon tog den där bussen för min skull.
Annars är livet ungefär som vanligt. Jag trivs och vantrivs på samma gång. Vissa ifrågasätter och försöker förstå, men ingen förstår som inte själv varit med om det.
Nog tjatat för idag, dags att sy lite på min prinsesskjol.