I bland har man svårt att sluta skratta.
Batman.
Tack Max!

Linda's insights/flashlights.

Musiken är roligare än plugget, trots att plugget består av musik. Men vem orkar skriva om musik när man kan ligga i soffan och lyssna på den? Vem orkar med något överhuvudtaget?

Soft seminarium med Sten i dag i alla fall. Psykologi, varför läste inte jag det på gymnasiet? Fast i och för sig så hade jag nog inte tyckt att det var roligt då, nu skulle jag kunna tänka mig att läsa en kurs i alla fall. Spännande med en massa roller som människan delat upp sig i.

Ringa Clary nu kanske?

/maria

Finn ett fel.

På repeat går den. Låten som säger det mesta. Om och om igen hör jag den, känner mig som introt låter. Kan någon förklara? Kan någon säga varför? För snart slår jag till någon på riktigt.

Citerar mig själv ur Navid Modiris blogg:

"Postat av: maria

Jag ska köpa en megafon. Sen ska jag skrika. Skriiika. Skirka tills någon reagerar. Jag ska skrika ut allt som jag tycker. Om allt mellan hemmel och jord. Undrar om någon skulle bry sig?!

.2006-nov-13 @ 16:30:45"

Klockan är 02:02. Hjärnan är tom och behöver vila för att kunna fyllas med en massa nya erfarenheter i morgon, men vem orkar gå och lägga sig?

Det här är ett hyllningsinlägg  till gänget. Tack för att jag får vara med!

Dagen i korthet: Vaknade. Elin. Promenad. Biblioteket. Mie. Innebandy. Klara. Carros kycklingmojs med bacon. Film. Avocado. Anders & Måns.

Avocado är en frukt eller grönsak som kommer från norra sydamerika. Den har ungefär samma form som ett päron och innehåller en kärna som är lite giftig som därför inte bör ätas. En avocado har en mild smak som framhävs bäst om man kryddat med salt. Avocado är gott som bara den! Tydligen ska det rekomenderade dagsbehovet vara en om dagen. Sedan i torsdags har nog jag och Elin ätit omkring 8 stycken tillsammans. Gott gott gotti gott gott, eller hur var det?

Lyssnade på Tomas Andersson Wij i dag (Elin som väljer musik, då blir det det). En låt på senaste skivan är väldigt bra, men eftersom jag har börjat fega ur om att vara så öppen här så blir det inget citat. Alltså jag har verkligen bröjat funderat på vilka det är som läser min blogg. Varje dag upptäcker jag någon ny som säger att han/hon har läst. Inte för att jag egentligen bryr mig, men jag är lite skraj för att folk ska missuppfatta saker. Men vad har jag att vara rädd för? Du vet ju redan allt.

Jag har en längre tid funderat på att skriva det här och jag känner nu att tiden är kommen. Om all ni som läst så här långt i inlägget skriver en kommentar, för er som inte vet hur man gör: Klicka på länken här nedanför fär just ordet Kommentarer står (Ja, vissa är så dumma!), så det jag ju exakt vilka ni är som läser! Fast det funkar ju bara om ni skriver era namn, så glöm inte det Matilda.

Blev längre än jag hade tänkt mig.

/maria

Skulle bli ett citat här i alla fall, men jag fegar ur. Hjälp vilken tönt jag blivit!

Tack Elin!

Nu för tiden har jag rätt ofta besök av vänner i min lägenhet. Det är mycket trevligt, men som med allt annat finns det vissa nackdelar.  När många personer vistas på en liten yta samtidigt blir det självklart stökigt. Ni vet, popcorn på i soffan, på golvet och i princip överallt.

Det är inte bara popcorn man kan finna efter en kväll hemma hos mig. Ofta ligger det tomma Pepsi Max-flaskor slängda på golvet, och vore det inte för panten som oftast tillfaller mig hade jag gnällt. I söndags fick jag en annan trevlig present av mina gäster, ett tuggummi som sitter fast i bordet. Jag kommer tydligt ihåg att jag sa till Jocke att han slapp diska om han slängde tuggummit som Max spottat på golvet. Detta väcker ett par frågor inom mig: Gjorde Jocke det och någon annan la sitt tuggade tuggummi på bordet, eller är det samma tuggummi som tidigare låg på golvet? Vem ska nu städa bort det äckliga tuggummit från bordet? Hade det hjälpt om jag skrikit åt Max då han spottade på golvet? Hade han spottat det på mig hade jag skrikit, det är ett som är säkert.

/maria