I bland är jag bara för snygg. Snygga färger på bilden.
Tänk vad man kan göra med en mobilkamera i en hiss full av plåt.
Synd bara på glasögonen, borde ha tagit av mig dem innan.

Dagen har inte innehållet så mycket till äventyr. Jag har mest fördrivit tiden med att ägna mig åt mig själv. Gick runt i morgonrock i flera timmar för att sedan lägga mig i badkaret. Rakade benen, smörjde in mig med brun-utan-sol och tog på mig en kjol. Kände mig fin, tills jag insåg att det inte var något kjolväder. Fixade till mina tånaglar också. Pedikyr som det så fint heter. Så nu är de lila och fina.

Tår är bland det äckligaste jag vet, utom mina för de är fräscha. Sedan satt jag på golvet och funderade på varför jag gör sånt där. Rakar benen och håller på. Ingen ser ju dem i alla fall. Jag har ju alltid på mig jeans nu när det är höst och kommer inte ta på mig ett par shorts förns det är juni igen. Varför lägga tid på såna onödiga grejer? Jag hade ju kunnat plugga i flera timmar i stället för att hålla på så där!

Appropå plugg. Sören skickade ett mail i dag. Blev inte förvånad över vad han skrev, men jag tog det hårt i alla fall. Jag citerar: "För att du ska bli godkänd på delkurs 1 i Musikproduktion krävs vissa kompletteringar."  Jag rår ju för det själv, men jag tog i alla fall en promenad förbi Lidl och överöste Clary med en massa klagande. Sedan gick jag in på Lidl och köpte Polly och Coca cola. Kan bara inte komma i från att Lidl är en konstig affär.

Hela dagen har egentligen gått ut på att vänta på veckans avsnitt av Lost. Så när klockan slagit 21:00 sitter jag bänkad framför tvn med min Polly-påse och ett glas Coca cola. Och vad händer? Ingenting. Just det, INGENTING! I mer än 10 minuter är tvskärmen svart. Minuterna tickar och inom mig börjar paniken krypa sig på. När sedan Tv4 har fått igång sändningen igen har första reklampausen redan börjat. Det var bara att acceptera att de inte tänkte visa början i Falun och se färdigt på resten av avsnittet. Repris på tisdag va?

Trots att det här är ett väldigt nedlåtande inlägg känns inte dagen alldeles förgäves. Pratade med Sara i en timme (missade Roomservice för hennes skull) i kväll. Mycket trevligt. Saknar henne mycket. Sedan hade allas våran Trance Dance-Sören skrivit ett par glada rader i kommentaren till min hemtenta:
"Mycket bra! Du använder ett språk och visar reflektions och diskussionsförmåga.
Omdöme: VG"

Jag borde lära mig att se de bra sakerna i livet i stället för de dåliga.

/maria

Varför? Jag får något fel. Jag fattar mig inte på folk i bland. Vissa tror att de kan behandla andra precis som de vill. Spelar liksom ingen roll vad man har gjort. Jag blir bara så himla frustrerad så det finns inte. Jag kan inte annat än och sitta här och vänta på att bussen ska ta mig hem, hem till Falun igen. Jag skulle bara vilja skrika. Skrika åt dig. Jag vill att du ska veta att jag inte står ut med allt. Hur svårt är det att lyfta en telefon och ringa liksom? Suck. Orkar inte mer. Elin kom hem så vi kan skita i allt tillsammans!

Nu ska jag söka upp min säng och lägga mig där och lyssna på Foo fighters högt i lurarna!

/maria

"You know you make me breakout. Make me breakout." ~Foo fighters – Brakeout.

Gårdagen började ungefär som tisdagar brukar göra. Tip-ex sitter och jamar, väckarklockan ringer och jag snoozar alldeles för många gånger för att sedan masa mig ur sängen omkring halv elva. En dusch och lite kläder och jag va redo att vandra till skolan med Cobra Charlie i lurarna.

Tre timmar i K3 med inspelning av trummor i surrond. På vägen hem fick jag sms av Elin, jag svarade och undrade om hon ville leka. Självklart, var hennes svar. När jag sedan satt hemma ringde mobilen. Jag svarade och Elins mamma hade ett uppdrag till mig. Jag skulle få Elin hem till mig, sedan skulle hennes kompisar från Skellefteå komma och överraska henne. De var tidiga och Elin var sen. Efter att ha småpratat med Fredrik och Andreas en timme ringer det på dörren och Elin entrar min lägenhet. Vad som sedan händer är lite svårt att återge, men jag ska försöka. Elin är i full färd att säga nåt när hon upptäcker vilka som sitter i min soffa. Så i stället för att säga något kastar hon sig på golvet och utbrister: "Nej, inte ni! Inte i dag!" Det gick inte att göra annat än att skratta.

 Efter ett besök i det Axenstedtska hust begav vi oss till Kopparhatten för att få i oss lite mat. En halvtimme senare ville personalen stänga och vi tog bilen hem till Gustins för att busa med Jocke. Sångogram. Han gick på det och vi hade mycket roligt. Därefter funderade vi på om vi skulle busa med någon mer, men beslöt oss för att Jocke skulle få ha det där för sig själv. Bilen styrdes därefter ut till Tallens köpcentrum och Coop. Där bjöds Elin och jag på en privat konsert på parkeringen. Fredrik på bas och Andreas på gitarr och sång. Sedan skjutsade de hem mig och tog med sig Elin till Göteborg. Härligt med spontana norrlänningar!

/maria

Du vet inte vad jag tyckte om dig då.

Du vet inte hur jag tänkte, och hur man kunde tänka så.

Jag vet inte hur du tänkte inte heller hur du kände.

Skulle vara kul att prata om det nu, få höra det från dig.

Jag vet inte varför jag gjorde som jag gjorde eller inte gjorde som jag borde.

Jag vet inte varför jag kommer ihåg små konstiga detaljer från den tiden.

Som Dr Peppern jag drack, vilken väg vi cyklade, vilken soffa vi satt i, glaset jag ställde in i skåpet eller spikarna som föll.

Mitt liv består av massor av veckor och en vecka kommer alltid vara din.

"Hur mycket jag än ger,
så letar blåa ögon alltid efter mer.
Ja, hon tar precis vad hon vill ha.
Det är så mycket hon kan få.
Och det tar hon och låter mig stå här och titta på
hon är precis som blåa ögon ska va.
Jag kanske talar till mig själv när jag säger att man
borde stanna upp ibland och se.
För man lär sig ingenting på att blunda för sitt liv
och bara springa runt och låtsas att man ler.

Hon har svikit mig, bedragit mig,
hon har lämnat glömt och lurat mig,
hon har stulit mina korta glada dar.
Ja hon har lämnat mig i ensamhet för en man med större lägenhet.
Han har dubbelsäng och lön och det är mer än vad jag har."
~LW – Mer än vad jag har.

Fast tvärtom.
Eller blont hår och blåa ögon. Vältränad kropp och tjejjig röst.

I dag hittar jag fler citat. Vill slå någon, hårt och länge. Skulle bara kännas skönt. Jag vill skratta och le. Aldrig mer känna som jag gör nu. Den där blicken sved inom mig, och det svider än. Varför liksom? Jag försöker förstå, men jag kan inte. Kan du själv? Jag vet hur såna som jag funkar och jag vet hur det kommer gå.

Camilla är på väg till Indien, och här sitter jag och känner hur regnet skulle passa bra igen.

/maria