Ogillar starkt när folk säger en sak men gör en annan. Lova mig inget du inte kommer hålla. Säg inte att du ska ringa när du inte kommer göra det.
Yearly Archives: 2007
Tidsfördriv.
Jag var helt hjälplös. Fanns inget jag kunde göra, så det blev som det blev.
Nu ska jag slänga mig i soffan och sura.
-
Kom och se…
Jag kommer vara där, kom du också!
Hej dagboken.
Shit, vad svårt att skriva bara en massa saker man har gjort bara så där. Lägger ner och försöker skriva nåt klokare istället.
Flera kvällar har jag funderat på vad folk tänker på då de ligger i sängen och väntar på att de ska somna. Antingen tänker jag "Somna, somna, somna, men somna någon gång då" eller så ligger jag och inte försöka tänka alls. Men oftast ligger jag och tänker på saker som jag varit med om, antingen under dagen eller tidigare, och försöker göra om dessa situationer till det lite bättre. Så som jag hade velat att de skulle vara, nu när jag fått tänka igenom det lite. Med det kommer tankar som "Vad skulle han sagt om jag sa så i stället, och vad hade jag svarat då?", "Undrar vad hon hade gjort om jag sa så här i stället", "Undrar hur jag hade reagerat då?". Förmodligen håller det mig mer vaken än vad det får mig att somna.
Kollade lite statistik idag. Kurvan över antalet besökare svänger rätt mycket faktiskt. Undrar om jag ska byta startsida. Väldigt kul att de unika besökarna håller sig mellan 10-20 besökare varje dag, konstigt att det är så få kommentarer.
”And if you ever, ever change your mind. Call on me, call on me.”
If you're alone tonight
You don't have to worry
Someone's on your side"
~Laleh – Call on me.
En torsdag i tårar och en fredag i tårar. Bägaren rann över och där låg jag i min säng och tyckte synd om mig själv. Det gick bara inte att sluta. För mycket av allting förmodligen.
Lördagen var bättre. Lite spänning i vardagen gör livet lite roligare att leva så därför gör jag små spännande utflykter ibland. Ett pirr i magen förgyller hela dagen…
Eurovision song contest skulle ses och för att göra denna lidelse mindre plågsam traskade jag och Elin hela långa vägen till Källviken och hem till Adam och Andreas. Grabbarna hade ställt upp projektorn dagen till ära. Hockey och Eurovison, alla killars dröm. Har väl egentligen inte så mycket mer att säga om det hela spektaklet mer än att jag led, i flera timmar. Tack för sällskapet i alla fall, det var det enda som inte gick att klaga på!
Gör mitt bästa för att inte skriva så mycket depp, men som Anna skrev här om dagen; Man ska skriva för dem som vill läsa vad man har i hjärtat.
Veckan framöver kommer mestadels innehålla föreläsningar och skolarbeten, men även en modevisning på Arenan ska avklaras innan det är dags att agera lekledare på ett barnläger. Åh yeah!
-
"Solen står högt över taken och vinden har vänt.
Isen har smält och det luktar som vår.
Du går genom stan som om ingenting hänt,
lika verklig och vardagligt snygg som igår.
Kom inte för nära, du vet hur det blir.
Nu har jag mitt och du ditt revir
och du vet hur jag mår.
Jag skyndar mig långsamt iväg hem till mitt.
Jag måste sova på saken.
Våren har vaknat, men drivor i vitt
ligger kvar över taken.
Det är varning för ras.
Gå så försiktigt du kan.
Dina ögon kan krossa min värld,
som stenar mot glas.
Varning för ras.
[...]
För mycket mänskor på stan just idag.
Här blir man ensam bland tusen.
Dom har spärrat med koner vid varje fasad.
Det sitter skyltar runt husen.
Varning för ras…."
~LW.
-
En av de bästa.
I går i telefonen, i dag här med mig. Sofie.
”..allting här omkring dig skriker du och jag…”
Sparrissoppa i muggen.
Sofie i mobiltelefonen.
Josef Zackrisson i högtalarna.
Och tårarna på kinderna.