"ALDRIG ska man få vara glad"
~Conny Andersson.

Det må låta som en klycha, men våren är här och alla känslorna med den. Vad vore inte bättre än att sitta i solen på en balkong? Jag skulle nästan kunna döda för det just nu. Eller värför inte en filt i gräset med en snygging med skön humor och skägg? Få mig att skratta och jag är din, krävs dock lite mer än ett par ordvitsar om att jag ska blåsa på min blåsa.

Appropå blåsor så har jag en blåsa på min lilltå. Inte alltför skönt. Jag skyller på fotbollen i söndags, för jag kan inte ha fått den efter alla promenader som de senaste dagarna inneburit, jag har ju gått hela vintern. Är inte jag och Walle fit till badsäsongen i år så vet jag inte, haha.

"Johan Persson från Hovet är också med, men inte som gitarrist utan spelar dragspel, tramporgel, piano och munspel." Jag kan inte annat än längta till september när jag läser de raderna om Lasses nya skiva på hans hemsida.

Jag trodde jag var någon annan än den jag är. För dig är jag ingenting och allt du sagt känns som tomma ord. Ord som du inte alls menat. Att veta att du känner mig så pass väl som du gör gör ont. Ont för att jag nu inser hur mycket jag lämnat ut av mig själv som jag kanske inte borde. Förlåt för att jag trodde du var någon annan än den du är. I dag miste jag en vän.

Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga inte. Våga. Våga. Våga inte. Våga………… Kronbladen tar aldrig slut och jag kan hålla på ett bra tag till.

Jag har tröttnat på att gå runt och tro att jag mår dåligt. Jag är less på att höra på allt snack om att alla andra mår dåligt. Jag mår bra. Mitt liv är egentligen kul, varför hakar jag då upp mig på småsaker? Hädanefter tänker jag bara göra saker som jag verkligen känner för. Sorry guys, men jag orkar inte låtsas mer!

Här sitter jag med allt plugg, när jag hellre skulle vara med dig.

Det är helt omöjligt att somna. Så nu sitter jag här igen och funderar på om det är värt att knata till skolan klockan 8.30 i morgon för att ha föreläsningar i Bildteori. Förmodligen är det inte det och ett par timmars extra sömn och pluggning till lördagens tenta är nog mer vad jag behöver. Får se hur jag mår i morgon när klockan ringer. Skulle dock vara skönt att få komma till skolan och träffa lite folk och få tankarna på annat. Här hemma är det aldrig någon som stör mina tankar och jag får för mycket tid till att tänka.

Börjar där det slutade. I en gammal teater i Gävle satt vi. Spända av förväntan efter snacket med Salem ett par timmar innan. Vi stötte på honom på stan, om det är att stöta på om man stannar bilen precis bredvid honom. Han sjöng, han dansade och han log. I dag kan jag inte annat än sjunga: "Tänk om jag kunde vara Salem Al Fakir". Lika som Kanske Älsking gör. Salem sprudlade av glädje och vi kunde inte annat än att bli glada.

Innan denna upplevelse fick upplevas avklarade jag en tenta i Final Cut i morse. Gick bättre än väntat, om det hade att göra med hjälpen jag fick från instruktionboken vet jag inte. Tror faktiskt att jag hade kunnat spara in 110kr på att inte köpa den, för så svår var inte tentan ändå.

Spenderade eftermiddagen hemma. Kändes som om det var evigheter sedan jag bara var här hemma. Trots det fick jag inte något vettigt gjort, golven är lika skitiga som i går, lika så disken. Får ta det i morgon.

Jag skulle vilja göra ett par kompleteringar till den där listan som jag gjorde här om dagen. Hade glömt bort en sak som jag skulle ta med och jag har även kommit på två ytterligare saker som platsade bättre än saker som kom med. Byt ut vilka du vill, eller bara se det som en fortsättning.

• Jag sover alltid med en kudde under huvudet och en ovanpå.
• Jag ogillar att gå på grusiga asfaltsvägar.
• Jag måste blunda när jag möter en bil med knallgula lyktor.

I bland har jag så mycket att berätta, saker jag vill att du ska veta, så många frågor. Men när, hur, och varför skulle jag få chansen att berätta?