Känns om de enda alternativen är att antingen skita i allt eller bryta ihop. Just nu känns båda valmöjligheterna omöjliga, eller för jobbiga att gå igenom. Jag orkar varken det ena eller det andra, därför sitter jag här i något slags mellan läge och tycker synd om mig själv.

Någonstans inom mig vet jag att livet inte går ut på att hitta den rätta, men just nu är det en stor del av mitt liv. Men vem i hela världen skulle falla för en sån som mig? Vem i hela världen har mig som sin stil? Jag ser mig i spegeln och kan inte fanitsera om att jag skulla vara hon med stort H för någon. På samma sätt ser jag på vissa killar och tänker att han verkligen skulle kunna vara Han för mig.

Jag vet att jag låter ytlig när jag skiver, men jag anser att utseendet är väldigt viktigt. Det är ju det första man ser hos en annan människa och det man först attraheras utav (Slå mig på fingrarna om jag har fel). Sedan kan man attraheras av egensaper och dyligt hos en person också som tillsammans med utseendet kan bli han man vill ha.

Jag är varken ung, blond, mörk eller snygg. Men jag är mig själv och jag hoppas att det en dag kommer räcka till.

Om en vecka, då är det som förr igen. Eller är det? Kommer det bli som förr igen? I vilket fall som helst kommer Camilla och Camilla hem till Falun igen. Och jag måste erkänna att de varit saknade. Jag kanske inte har visat hur mycket jag saknat dem så mycket som jag borde, utan jag har väl mer accepterat att de befunnit sig på andra sidan jordklotet. I alla fall ska det bli kul att de kommer!

Myspace.com är en bra sida. Där läggs det ut massor av musik som jag annars aldrig skulle upptäckt. I min skola går det en massa musikaliska människor som gör musik. Dessutom har många av dem en egen sida på myspace där man kan lyssna på deras alster, vilket jag gör lite då och då. Det har redan tidigare förekommit ett par citat från sådana låtar här och här kommer ännu ett:

"I sit alone here once again. Where are you now my beloved friend? I watch the moon do you see it too? I can not sleep how about you? If I had you tonight. The things I do with you tonight. I dream of you tonight. The things I do with you tonight. I sit alone, here once again. I've been thinking of you since I don't know when. I like to know what am I to you? If only you think the same thughts too. If I had you tonight. The things I do with you tonight. I dream of you tonight. The things I do with you tonight. If I had you tonight. The things I do with you tonight. I dream of you tonight. The things I do with you tonight. I think of what I can not say out loud. I dream of things I wish I could be proud. I think of what I can not say out loud. I dream of things I wish could be proud."
~Jonas Tunander – I wish I had you tonight.
_{^{Förlåt Jonas om jag skrivit fel någonstans, säg till i så fall!}}

DET FINNNS SÅ SJUKT SNYGGA KILLAR!!!!!!!!!!!!

Spännande. Ful. Okänslig. Nyfiken. Besserwisser. Sex. Framtiden. Snygg. Gud. Rätt. Fel.

Vänner.
Familj.
Mat.
Trots det är helgens bästa skivorna som ligger i cd-spelaren.

Svart är fint. Och vad gör det om jag alltid bär svart? Trivs jag så är det väl inget fel, eller hur? I dag är jag svart och jag tycker det är snyggt!

Elin är i Göteborg och jag är här. Saknar henne i kväll. Önskade hon kunde stå vid min sida i kväll. Men i dag får jag klara mig själv!

Ont.
Utan dig.

Imorgon landar de i min brevlåda.

Måndagen den 26/2 -07  skulle bli lycklig. Då skulle jag äntligen få se 24 och Prison Break på tv igen. Men nä, då ska Fredrik, Katarina, Anders Johnny och jag filma hela natten. Så blev det med den kvällen.

Radiotjänst vill ha 499kr av mig den här månaden. Lägg till alla andra räkningar jag har och skulden till David. Dessutom ska katten kastreras på måndag. Blir förmodligen ingen snowboard i Orsa nästa helg om inte mamma tänker sponsra. Trist, mycket trist.

Försöker få min familj att komma och hälsa på mig på lördag. De är svårövertalade. Förstår inte vad som inte lockar. En heldag med familjen Stillberg, plus en Johan, i Falun. Låter fantastiskt tycker jag.

Glömde ta upp en sak i går så jag får göra det nu i stället. Vaför tjatar alla om Britneys hår? Låt kvinnan raka av sig håret om hon känner för det! Någon dag ska jag också göra det, om jag vågar.

Elin skrev om det i går. Och i dag. Så jag kunde inte låta bli att länka hit.

Nu är Zach på tv, så vad gör jag här?!

Det stör mig att frikyrkosverige är så litet. Alla vet vet allt om alla och i morgon vet alla att jag skrivit det här. Och förmodligen vänder sig självaste Lewi Pethrus i sin grav då det slås upp stora rubriker i Dagen;  HON ÄR LESS PÅ FRIKYRKOSKVALLRET.

Musiken håller mig uppe. Elin, kom hit så går vi ut och dansar. Eller fuldansar i min lägenhet. Telefonen är en annan bra grej. Antagligen kommer jag dö av för mycket mobiltelefonstrålning innan jag hunnit fylla 30, men just nu känns det som om det kvittar. Ska bli roligt att se på räkningen hur många timmar jag pratat med Clary de senaste veckorna.

Nästa vecka händer det grejer. "Säsongs start" av Lost och Prison Break. Som om det vore nog med det. Säsong 6  av 24 börjar också, måndagar klockan 20:55 sitter jag bänkad framför Tv4. Det är väl bara jag och Matilda _^(Yeah!) som tittar på Jack och hans vänner nu för tiden. Synd att Tony är död, vad är serien utan honom?

En ovana jag har är att läsa Aftonbladet då och då. I dag kunde man läsa det här där. Det har blivit för mycket. Det sa jag redan efter andra säsongen då jag sträck kollade på den efter att jag köpt dvd-boxen. Våld eller inte, ingenting kommer stoppa mig från att få se Kiefer Sutherland i rutan varje måndag.

"This heart it wants to beat
These lungs they want to breathe
These eyes they wants to see
Gotta mouth that wants to sing
[...]
Crush me, tear me, break me, mold me.
Make me what you want me to be.
I am yours for you to use.
Oh, take and replace me with you"
~Family Force 5 – Replace me.

När allt är förbjudet. När allt är svårt. Då sitter jag här. Då skriver jag här. Att få ur sig orden ingen har tid att lyssna på gör att allt känns lite lättare. Kanske kan jag snart krypa ner i sängen och sova ett par timmar utan att grubbla mig till sömns. Alla andra verkar göra det. Att gråta på offfentliga platser är inget tips. Det kan få oanade konsekvenser. Hur säger man nej? Säger man nej eller bara bortförklarar allting? Måste man berätta hur det ligger till för alla? Alla förklarar ju inte allt för mig. Varför ska då jag? Omtänksamhet är uppskattat i viss mån. Hur får man saknaden att fyllas med icke saknad? Vem vänder man sig till? Förbjudet eller förbjudet? Saknad eller önskad? Var finns alla svaren på mina frågor? Förmodligen vet jag redan svaren och borde följa det jag själv känner. Inte vara så beroende av vad andra tycker. Tänk själv Maria.