I år av tvekan så var det på tiden nu!

Min farbror är läkare och har ett bra minne, men jag vet inte om det ens hör ihop. Han minns onödiga saker, som exakt när farfar köpte motorn till båten. Min pappa säger att jag är lik min farbror. Jag minns saker folk sagt, saker som hänt och när det inträffat.

Jag minns att mamma var borta. Elin, pappa och jag åt hamburgare från Sibylla, jag drack en 33 cl Dr Pepper till. Det var inspark på gymnasiet den kvällen. Vi gick i 9:an och var för små, men de andra ville dit ändå. Jag vill träffa han, han som bara gick i 7:an. Jag sa till pappa att jag sov borta och cyklade hem till Carro.

Vi hängde på "Kåken" tills Annas bror skjutsade de andra till Byn. Jag stannade kvar med han. Jag minns att vi satt i den vinröda soffan och såg på tv. Carros mamma och pappa jobbade natt, så jag frågade om han ville följa med dit.

Jag minns att det var kallt då vi cyklade. Vi tog vägen över bron, in vid Interflora, förbi Emils hus och över korsningen. Vi låg i Carros vattensäng och lyssnade på ett av hennes kassettband (förmodligen visade displayen vol 5, för mer vågade vi inte ha). Vi räknade stjärnor i taket och skrattade. Plötsligt blir det blankt. Minnet sviker för ett par sekunder för att sen komma tillbaka med en konstig känsla. En känsla av är-det-så-här-det-ska-kännas? Där i mörkret hade han kysst mig. Min första kyss.

Jag minns Carro och Sofies skratt i tvättstugan när de kom tillbaka. Jag minns ljuset som stod på bordet. Jag minns adrenalinet i kroppen som fick mig att skaka. Jag minns Anders blick på parkeringen. Jag minns pirret i ryggen. Jag minns spikarna under stolen.

Jag var kär, men för han var jag bara en av alla andra.

3 oktober 1998.

I dag är jag ego. I dag tar jag egobilder på mig själv. I dag leker jag fjortis. I dag leker jag med Photo shop. I dag skiter jag i att plugga. I dag kollar jag på Dawson’s creek. I dag tar jag ett till hål i örat. I dag, i dag, idag…..

"> "> "> "> ">

Marit Bergman.

I bland har man helt enkelt en dålig dag, trots att allt borde vara frid och fröjd.

Någon gång efter att klockan på videon visat 05:07 gick jag och la mig i natt. 10:00 ringde mobilen och det var dags att kliva upp för att tvätta. Jag försökte somna om i soffan medan mina underkläder tvättades, när mamma ringde kring 11 höll jag precis på att sjunka in i dvala igen men det var bara att svara snällt och se vad hon ville. Tog på mig lite kläder som låg på golvet och cyklade i regnet till bussen som skulle ta mig till Kupolen. Ungefär vid Hemköp fastnade väskan i hjulet och min vattenflaska sprack och vattnet rann ut över alla mina grejer, bland annat min mp3-spelare som nu bara fungerar om man lyssnar på högsta volym. Löningshelg och jag trodde att det skulle vara olidligt på Kupolen, men jag stod ut ett par timmar. Åt på Mc Donalds med Sofie och Eva. Min frukost bestod av en paj, en dounut och en te. Det smakade bra tills jag skållade tungan på teet, så nu känns tungan alldeles konstig.

Fick sedan sitta och vänta på en försenad buss tills jag var nerkyld ända in till benmärgen, för att sedan bli djupfryst då jag cyklade genom regnet till Gammelvägen 5. Där försökte jag få Ljungberg att krama mig varm, men han verkade helt ointresserad. Jag tog mig då åter igen ut i regnet för att cykla hem och kramas med min egen katt. Vi hann kramas ett tag innan mensvärken bröt ut ordentligt och för att jag överhuvudtaget skulle orka fortsätta leva värmde jag min vetekudde och kröp ner med en filt i soffan. Vaknade någon timme senare med 3 missade samtal från mamma och Cobra Charlie sjungandes på stereon, insåg ganska snart att även hungern dykt upp. Värmde några köttfärsbiffar och kokade makaroner. För att slippa så mycket disk så hoppade jag över durkslaget och höll istället kvar makaronerna med en sked i kastrullen medan jag tömde bort vattnet. Självklart rann vattnet över mitt ringfinger på och brände mig, så nu är jag röd och öm.

Jag har haft bättre dagar i mitt liv.

Det är Earl, Sofie och jag som drabbas.

Hade jag vetat att David bar runt på ett lager förkylningsbaciller utöver det vanliga hade jag aldrig åkt till Stockholm! Men nu visste jag inte det och får helt enkelt nöja mig med att ligga däckad i soffan och nysa!

Egentligen tycker jag inte om Martin Stenmarcks låt Ta dom jävlarna. Vet inte riktigt varför, men Jonas Indes text tilltalar väl mig inte helt enkelt. Den berör mig inte, eller har inte gjort det förrän nu. Jag hatar dem mer än någonting annat, de förpestar mitt kök och tar över mitt liv!

Se bara hur de retas med mig. Sitta där på kanten och vägra drunkna, vad är det för stil? Bananflugor, världens mest onödiga insekt!

Men var i hela friden kommer de från? Följande finns att läsa på Anticimex hemsida: "De förökar sig otroligt snabbt. En ny generation ättiksflugor kommer till världen på en vecka, och varje hona lägger 500 ägg."

Så jag antar att äggen finns i/på frukten redan när man köper den. Tänk då hur många bananflugsägg man ätit i sitt liv! Äckligt!