Söndagkväll..

Jag är uttråkad till tusen och sitter mest och bara stirrar på skärmen. Vet liksom inte vad jag ska göra fastän jag har massor av saker att göra. Städa, flytta datorn så att jag kommer åt lådan under sängen, söka jobb, korrläsa uppsatsen osv osv. Men jag har liksom fastnat här trots att jag inte vet vad man gör på internet längre. Ingen verkar uppdatera sina bloggar, Facebook är dött och ja, vem skickar vanliga mail en söndag?

När jag sitter här och funderar vilka sidor jag ska surfa in på istället för Facebook och Bloglovin så hamnar jag  alltid på Aftonbladet.se. AFTONBLADET! Varför liksom? Ska hädanefter försöka skärpa till mig och åtminstone gå in på DNs hemsida då jag känner för att bygga på min allmänbildning.

Annars? Jo, jag har haft ont i halsen hela dagen och vill inte vill inte vill inte bli sjuk! Jag som hade tänkt åka till Falun för att lyssna på Map of Moscow och fira att muppsatsen är färdig på onsdag, inte kan man vara sjuk då inte!

Beck. Ja just ja, det var därför jag började skriva på det här inlägget. Jag sitter egentligen bara och väntar på att kvällens Beck-film ska börja. 9 minuter kvar nu bara, hurra!

Filosofie kandidatexamen…?

Ja, den börjar närma sig nu den där dagen då jag får mitt examensbevis i handen. Har precis mailat iväg min C-uppsats för en första granskning av Erik. Erik är, för er som missat det. min vän som jag tvingat att pusha och hjälpa mig i mitt arbete. Nu kommer han slakta mitt verk och jag kommer känna mig kass i resten av mitt liv. Eller så får jag försöka ta kritiken och vända den till något bra, så som man ska göra med kritik. På måndag ska professor Ternhag få uppsatsen och då är det allvar på riktigt. Då är slutet nära…

Jag var lagomt road idag när jag inte hade någon inspiration till att skriva Dikussionsdelen på uppsatsen, därav egobilderna.

Nu ska jag tvinga någon att kolla på Bert hela kvällen! -ELIN, VAR ÄR DU?!!!!!!!

Hurra hurra hurra hurra!


Ja för idag fyller han år. Målar-Håkans pöjken, ja han har ju bara en pöjk han..
29 år och nästa år firar vi stort!
Grattis käre storebror på din dag!
(och snart har jag grattat på alla sätt man kan)

Facebook-status..

Jag tänkte för ett par timmar sedan att jag skulle ändra min Facebook-status till "2 dagar kvar och hela jag skriker efter godis", men jag tänkte att jag inte borde lägga tiden på Facebook när uppsatsen måste skrivas så jag struntade i det.

Alldeles nyss fick jag ett sms av Elin som befinner sig i Bollnäs och texten löd; "Nu du Maria. nu har jag varit på Biggans".

Halleluja, min dag är räddad!

Egorus och ett försök i att sprida någonting som inspirerar mig..

Han, Johan Miderberg, skriver ett inlägg om egokickar. Hur han blir glad över att folk skriver om det han gör. Jag läser och tänker "klart han förtjänar uppmärksamhet, han uppmuntrar ju oss andra mest hela tiden" och plötsligt läser jag mitt eget namn i hans text. "Amria"

Jag känner ett rus stiga från maggropen för att sprida sig över hela kroppen. Jag förstår genast vad det är han menar. Det är en ovan känsla som infinner sig då man får oväntad uppmärksamhet. Johan verkar bli rädd för det där ruset, jag väljer att låta det förgylla min dag.

Ja, för mitt i det gråa uppsatsskrivandet blev det en lysande guldklimp.

-

"Ibalnd gör man rätt, ibalnd gör man fel. Lev med det. Ibalnd gör man rätt, ibland gör man fel. Lev med det…."

En klump i magen. En blandning av ånger och ångest. En klump som liksom hoppar omkring och vill ut. Göra om och göra rätt. Lämna och gå vidare. Lämna och aldrig återvända, eller stanna och göra om?

Det är min blogg, det är mina ord, det är mina tankar som behöver komma ut. Läs inte om ni inte orkar. Tolka själv om ni inte fattar.

"Kanske sen kommer jag också tycka att allt dåligt för med sig nåt gott."

Frukost på sängen..

Hon är allt lite bortskämmd min lillasyster, och förmodligen är det mitt fel. Men det går liksom inte att få henne att vakna på morgonen om jag inte ger henne frukost på sängen, så lagom till min lunch traskar jag in på hennes rum med en bricka i famnen. I dag blev det bland annat nyponsoppa, muffins och pepparkakor.

Skoooter.

Det blir mycket vinterbilder nu, men är det så konstigt? Var ju längesedan det var så här mycket snö, det var längesedan jag bodde i Alfta en vinter och det är första vintern vår familj ägt en skoter. Ja, för trots att vi åkt mycket skoter som små så har vi aldrig haft en egen. Varför köpa en när moster och hennes man ägde flera stycken?

I går åkte moster Karin, hennes Bo, pappa och jag en runda. Blev nästan 5 timmar på skotern och mina armar påminner mig ständigt idag. Kanske borde börja träna så att det inte blir en chock för armarna varje gång man tar en tur. Kanske ska tvinga med Sofie på en långpromenad i kväll?

Jag är faktikst rätt förvånad, och lite besviken, att inte någon har genomfört mitt uppdrag som jag skrev om här. Ingen som vill liva upp min mobil?

Nu ska jag gå och fixa något att dricka och sedan sätta mig och skriva på uppsatsen!

Förändra oss, nä, varför då?

Ibland blir jag så irriterad och arg på människor som vägrar ändra på sig och sitt. Föreställ dig att du äger en bar/pub/klubb, den populäraste på orten, och du får ett förslag från någon utifrån. Från någon som är en av dina kunder…

Äh, jag orkar inte skriva. Vill de ha sin hårdrock i deras rockbar så får de ha det då! Vill inte de bara behaga fler än en viss del av befolkningen så fine.

Jag tycker bara synd om oss andra som inte har någon annanstans att gå.