Någonstans här sitter han, bror min, och äter det godaste han vet. Semlor.

…för jag har annat för mig.

Jonas frågade en gång hur jag kunde motivera mig att blogga. Jag vet inte längre. Motivationen till bloggen rinner ur mig i samma takt som inspirationen till uppsatsen. Jag sover, äter och sover. Där i mellan surfar jag på samma sidor som alltid och om mina bokmärken vore fysiska så skulle de sedan länge varit nötta och fula. Nu är de digitala och tål att klickas på om och om igen.

Tanken på att kunna röra på sig då uppsatsen är färdig borde vara sporre nog för att skriva varje vaken minut, men verkligheten är en annan. Tanken på att bevisa för alla som inte tror på mig borde vara sporre nog, men verkligheten är en annan. Den kommande lättnaden borde vara sporre nog…

På skämt skrev jag "Lever jag oerhört snålt och bor hos mamma och pappa så klarar jag mig nog året ut utan att jobba, men hur kul är det liksom?" i ett mail till en bekant i höstas. Fyra månader senare sitter jag här och inser att det faktiskt blev så. Dags för en förändring snart. Snart!

En låt kom till mig i går innan jag somnade. Bara sådär.

"Obsessions in my head don’t connect with my intellect.
It’s called obsession, can you handle it?
It’s connected to the hip sound
and it moves with the underground.
It’s called obsession when you’re around.."
~Suede – Obsessions.

Det är inte bara jag som kommer ihåg den första mensen, Katrin Zytomierska har bloggat om hennes idag.

Det jag saknar mest från min lägenhet är, förutom privatlivet, mitt badkar.
Min familj förstår inte tjusningen. Jag förstår inte dem.

Åh vad glad jag blev när jag hittade en kommentar från Cilla om att jag skulle kolla hennes blogg. Fort som attan skyndade jag min in och hittade ett inlägg om att JAG vunnit en av hennes tävlingar, igen. En rosa söt tröja dyker förhoppningsvis upp hemma hos mig snart.

Det började med att jag läste ett par kapitel ur boken Hanteringen av odöda hemma hos brorsan, sedan fortsatte jag med Låt den rätte komma in. För någon vecka sedan avslutade jag Hanteringen av odöda och nu är jag fast.

Jag har fastnat helt för John Ajvide Lindqvist skräckromaner och idag damp Pappersväggar ner i brevlådan. Längtar så mycket tills dagens alla sysslor är gjorda och jag får krypa ner i sängen och börja läsa! Och så fort  Människohamn kommer ut som pocket ska jag köpa den också!

Och till er som redan sett filmen Låt den rätte komma in, ge boken en chans. Den är bättre än filmen (S, jag vet att du hatar båda, så du behöver inte kommentera).

Igår tog Elin och jag oss en promenad. Vi började hemma och tog oss uppåt Kärleksstigen, där klättrade Elin på snöghögarna som bildas då lastbilarna tömmer ner Alftas överblivna snö i älven. Bilden här bredvid är ett resultat av detta klättrande.

Planen var att sedan gå runt förbi busshållplatsen och sedan gå hem igen, men en tanke slog oss; "Ja, vi går över bron och över älven hem".  Så med stora steg gick vi längst 301:an för att gena vid Rolfs pappas hus ner till gamla vägen.

Det visade sig att ingen gått den vägen på ett par veckor. Och i lågskor (Elin) och jeans (jag) plumsade vi oss fram i snön. Snön räckte långt över knäna på mig. Vi tog ett beslut att gå längst ett skoterspår på isen istället. Då plurrade Elin och fick gå med en issko resten av vägen hem.

Idag ska jag gå längst den plogade vägen!

 Torsdag = städdag. Ja, då ska hela huset dammsugas och jag inkasserar mina välförtjänta pengar. Till ljudet av min Spotify-playlist som jag skapade på uppmaning av Johan Miderberg har jag studsat om king med den låga dammsugarslangen, hurra för centraldammsugare!

Under städningen började jag räkna kattspyor. Jag kom upp i antalet en (1). Inte så många, men för mig är det en för mycket. Snart åker Stefan ut och får inte komma in förns han har skärpt till sig, för det börjar bli drygt att torka spyor varje dag! Appropå spyor, jag höll på att kräkas nyss när jag borstade tänderna. Hatar när det händer, under en millisekund hinner jag få vidriga bilder i huvudet. Bilder på hur frukosten klär handfatets porslin.

När vi ändå är inne på äckliga saker. Idag för 13 år sedan fick jag mens för första gången. Är det en dag som borde firas, någon som vet?

Nä, nu ska jag dra på mig massor av kläder och ta en promenad. -17 grader ute idag!