-

Idag har jag slagit huvudet i ett mixerbord, slagit i foten och rivit upp benet på en kvist i skogen. Dessutom var det 32 grader varmt. Victor har foten i gips, han har det värre.

Hej hallå dagboken.

I våras bestämde jag mig för att skriva dagbok, ja med penna i ett block, varje kväll. Jag skulle vara rak och ärlig om känslor och tankar jag burit med mig genom dagen. Jag skulle skriva precis hur jag kände mig för att i framtiden kunna bläddra tillbaka och läsa hur jag tidigare funderat. Jag inbillade mig att skrivandet skulle bidra till min egen utveckling och stärka bilden av mig själv. Vimmerbytiden skulle vara ett startskott för att komma igång och det gick bra, i en dag. Sedan jag började jobba 3 maj har jag inte skrivit en endaste rad och det ångrar jag nu, men nu är det ju liksom försent. Halva sommaren har redan gått och jag minns inte en bråkdel av alla tankar som hunnit snurra i min hjärna sedan dess. Men jag mår bra och det är väl det viktiga?

”Hello, hey hey hey, I’m alive..”

Hade tänkt lägga upp ett par bilder från igår, men jag kommer inte överens med bildbehandlingen i min dator så orken tillät bara en bild. En bild som ändå sammanfattar kvällen rätt bra, förutom dansen då. Jag gillar såna här kvällar när skrattet som finns inombords bara bubblar över och när jag tänker efter så kommer jag på hur trevligt man kan ha det.

 

”Ibland så måste man sticka för att känna lycka..”

Jag tror att jag är uppe i 25 plockade fyrklövrar i sommar. Idag plockade jag en, resten lät jag växa kvar. Kanske hittar någon annan dem och känner sig glad. Jag blir gladast när jag hittar fyrklövrar på oväntade ställen, som i går bakom stora scenen. Den där plätten i Lilla staden lämnar jag åt er andra dödliga.

Ja, jag la dagens fyrklöver i en mugg med vatten, den såg så ledsen ut när den vissnade i min hand. Sedan fick Borgmästarinnan den.

 

I övrigt lyssnar jag på Den svenska björnstammen idag, för de väcker så fina minnen i mig.

 

I väntans tider..

Inte nog med att jag väntar på ny bra musik, så väntar jag både på att Lena & Henrik och Walle & Maria ska kläcka ur sig små barn. Eller ja, det är väl Lena och Maria som får stå för själva kläckandet. Båda barnen är beräknade att anlända någon gång under nästa helg, men jag tycker de kan skynda sig lite! Sen får sommaren gå snabbt så jag kan åka och mysa med dom lite!

Så snälla söta bäbisar, skynda på lite, TantMaria vill se er!

Mitt jobb, mitt liv.

Jag tänkte skriva ett inlägg igår, men jag tittade på Anne på Grönkulla istället. Och nu är jag för trött för att skriva så jag bjuder på två bilder isället. Varsågod.

Igår. När musikerna entrade scenen fanns fyra personer på publikplats; Jakob, David, Matilda och jag. Jag var den enda som inte fick betlat för att vara där. Några andra trotsade regnet efter en stund så jag slapp vara ensam publik. John sitter mitt bakom en björk, och jag kan inte låta bli att tycka det är jätteroligt. Fotoskola lektion 1: Låt inte trummisar sitta bakom träd, det ser ut som om trädet har armar.

Idag. Prosten är på väg till husförhör i Katthult men stannar för att mata får tillsammans med en liten kille. Jag funderar på om illusionen illustrerar verkligheten. Matar prostar (proster?) verkligen får?