Duns, duns, duns.. Hela dagen har hon studsat den där bollen utanför huset. Duns, duns, duns har det ekat i min skalle, hela dagen!

Jag hatar barn.

Jag hatar att bo i ett hus fyllt med barnfamiljer. Jag försöker verkligen vara glad för deras skull och se deras lyckliga ögon som tindrar då det är varmt och de kan vara ute och springa av sig. Men det går inte. För att jag ska kunna vara glad måste de lära sig leka tyst istället för att skrika när de leker krig, åker rollerblades och studsar boll.

Jag vill ha lugnt, tyst och svalt när jag är hemma.