Snart kommer jag få spendera ännu en julaftonsmorgon med den här kisen och sen får vi sova i hatsängen tillsammans i en hel vecka. Underbara tanke att längta till!

Jag vill åka utomlands. Jag vill göra en radiodokumentär. Jag har nog en 29-årskris. Jag vill känna hjärtat bulta hårdare. Jag älskar verkligen att snön är här. Och nu ska jag sova.

..snö. Och jag älskar tystnaden, ljuset och doften den har med sig!

Från att knappt ha lagat mat på flera veckor till det här. Allt eller inget är det som gäller hemma hos mig!

Jag tänker att jag bara ska sätta mig vid datorn en sväng, och helt plötsligt har det gått fyra timmar. Igen.

Igår la iMessage (sms- och mailkonversationer i iPhone) och vad jag kunde snoka mig till via Twitter så låg det nere för väldigt många i hela världen, men innan jag hann läsa det så hade jag självklart hunnit grejat bland meddelandeinställningarna och krånglat till lösenordet rejält. Detta visade sig vara ett problem för andra också har jag just upptäckt, att man behöver skriva i lösenordet för Apple ID för att kunna aktivera iMessage igen och att lösenordet inte fungerat.

Ja, jag har krånglat med det här under hela dagen. Googlade och hittade att man skulle gå in under Inställningar > Meddelanden > Skicka och ta emot. Och där hittade jag inställningar som jag trodde skulle lösa problemet med att vissa iMessage visar e-postadresser som avsändare. Men jag tror inte det löste det heller faktiskt, även om tanken är att det ska vara där man bestämmer hur andra ska se sina iMessage.

Från Petra har jag alltid fått e-postadressen som avsändare och får det alltså fortfarande, och jag kan numer inte skicka iMessage till hennes mobilnummer alls, vilket har fungerat tidigare. Till Jenny går det inte att skicka iMessage över huvudtaget, men till alla andra i telefonboken går det.
Jag blir lite smågalen över att inte veta i vems inställningar det är ”fel”, i Jenny och Petras eller i mina?!

Jag har googlat och testat alla tips jag hittat. Startat om iMessage, lagt till e-postadress i kontakterna och raderat hela konversationer, men ingenting verkar fungera.

Suck. Jag vill så gärna förstå, men i de forum jag läst verkar alla andra också få chansa sig till hur allt det här hänger ihop.

”Vem vet? Inte du. Vem vet? Inte jag. Vi vet ingenting nu, vi vet inget idag…”

Update: Har hittat en till kontakt i min telefonbok som jag inte kan iMessa till telefonnumret.

Ibland känns det som att kroppen inte pallar mer, den vill bara säga tack och adjö trots att jag bara är 28. Näsan är täppt och kliar, vi kan kalla den för torrteatersalongsnäsan, underläppen är sprucken, ryggen spökar igen efter två nätter i hatsängen hemma i Alfta och magkatarren svider i magen för att jag stressar upp mig av att kalendern är fullbokad hela november. Jag ska vara glad om jag hinner andas, ja lite så känns det då jag aldrig tidigare i mitt liv velat planera saker långt i förväg. Jobb så klart, men allt annat tycker jag borde få komma lite mer spontant.

Jag är glad att jag har läkarstuderande vänner och att det finns receptfria piller på Apoteket och förhoppningsvis ska jag hålla ihop några år till..

Så sjukt godis- och O’boy-sugen just nu. O’boy är det enda som finns hemma, men mjölken räcker bara till ett glas, vill jag ha det ikväll eller till långfrukosten imorgon? Ska försöka bota suget med frukten som håller på att ruttnar i skålen här bredvid istället, men frukt är inte samma sak, det är därför frukt ruttnar hemma hos mig..

Har precis lämnat bilen på verkstad och gått en promenad till Älvsjö. Pendeltåg till jobbet, det var längesen jag var på sånt här äventyr. Ja, ganska bra precis två år sedan då jag pendlade till Posten i Tumba. Uuhh, hemska minne!

Imorgon är bilen hel och allt back to normal igen.

MUSIKEN som gör mig peppad när helst jag behöver det.