Jag ligger i min Stockholmssäng och äter frukost, precis som det ska vara en ledig dag. Snart ska jag ta mig i kragen och göra mig i ordning för en sväng på stan och kanske ett besök på Grönan med Ida. Får ju passa på när vi är här liksom!

Blev lite rörd när jag klampade in i lägenheten kring 22:30 i går. Jag var liksom inte beredd på att det skulle kännas så skönt att komma hem, men efter nästan tre veckor i Vimmerby så var det just det det var. Dock saknas mitt fina kollektiv hos mig. Petra och Kim gör livet liksom lite knasigare där nere..

Uppsala imorgon för lite popmusik!

Fint folk som gör bra musik!
www.mapofmoscow.se

Jag snodde en lista av Alex. Det kändes som att en lista passade bra nu när jag är på lite halvkasst humör och ska försöka somna, jag pratade även med Walle en sväng nyss och fylldes med saknad (vänner på annan ort borde förbjudas) så en lista är det enda jag orkar med!

DAGENS VILL HA: En puss.
DAGENS KLÄDSEL: Först en svart klänning och sandaler. Sen lila shorts, rosa/vitt linne och joggingskor.
DAGENS SMINK: None.
DAGENS FRISYR: Hårklämma och hårnålar.
DAGENS HÄNDELSE: Ett corepass på Johan och Saras vardagsrumsgolv.
DAGENS LÅT: Jag har bara hört två låtar idag, Ace of Bases Ravine och så nynnade Petra på Maggios Jag kommer så välj nån. Jag väljer den första för att den är bättre.
DAGENS PLANER: Har bara nattsömnen kvar.
DAGENS SAKNAD: Får bli Walle och hans familj då.
DAGENS DUMMASTE: Att det ska vara så svårt att komma igång med dammsugningen!
DAGENS SJUKASTE: Tänkte; Oj, tänk om jag fickringt nån, och någon minut senare ringer Jenny och säger; Hej, du hade ringt.
DAGENS DROG: Mat.
DAGENS ROLIGASTE: Oj, det händer så mycket skoj så jag minns inte.
DAGENS FAVORIT: Sovmorgonen och långpromenaden.
DAGENS KÖP: Mitt favvoshampoo på ÖB. 
DAGENS HUMÖR: Mör och glad.
DAGENS ORD: Premiär?

Sluta blogga så mycket, jag hinner inte läsa!

Gångerna är många då jag har stått i provhytter och varit både arg och ledsen för att kläderna jag provar inte passar min kurviga kropp. Och medan jag står där i de otäcka provhyttslampornas sken börjar självbilden genast vackla. Tankar om att allt skulle bli bra bara jag var plattbröstad, saknade rumpa eller var lite längre dyker upp i huvudet. Jag låter modeindustrin säga åt mig hur jag bör vara.

Genom åren har jag lärt mig leta kläder som jag trivs i, men tänk alla de unga tonårstjejer (kanske killar också?) som inte vet att det är kläderna det är fel på och inte deras kroppar. Vad händer med dem när de går hem och gråter för att de tror att de inte duger?

Det här funderar jag på rätt ofta och därför blir jag glad när jag läser AMOs text om kläbutiken i Umeå som erbjuder dietistrådgivning. Jag blir glad när hon reagerar och tar upp det igen. Och IGEN. Dessutom länkar hon till den här krönikan.

Medan jag läser de här texterna börjar jag tänka på ett annat gammalt blogginlägg som jag gillar. Det är Josefin som tar upp ämnet träning och hur vi påverkar andra i vår omgivning när vi skriver om det. Jag som aldrig tränat i hela mitt liv, men nu insett att det ändå är rätt skönt att gå ut och jogga en sväng, blir lätt peppad att dela med mig av mina bravader, samtidigt som jag blir väldigt peppad av att läsa om andras. Men det är så oerhört viktigt att man inte vinklar det fel, för alla läsare kan inte sålla i vad som är sunt och vad som är strunt.

Så, jag vill bara påminna om att alla har ett ansvar som förebilder, det är inget vi kan välja bort.

(klicka nu på länkarna och läs, annars missar du poängen med mitt inlägg!)