Citatet är hämtat från Katrin Zytomierskas blogg där hon försvarar sitt julklappsprojekt som Egoina opponerat sig emot. Jag är inte alls insatt i det där julklappsståhejet som Katrin dragit igång, men inlägget gör mig förbannad så här på kvällskvisten. Ja, det gör mig arg.
Jag har precis stått på en tunnelbaneperrong och pratat konsumtionshysteri med Mattias och kommer hem och läser att ”flashigt” är saker som är dyra. Lego, kläder, träleksaker verkar inte höra dit. ”Små saker till små barn” skriver hon och jag frågar då om inte stora människor kan uppskatta saker som kostar mindre än 300 kr?
Jag har hunnit köpa fyra julklappar av sex, och i genomsnitt kostar de ”bara” 127 kr/styck, Tänk om min familj inte kommer bli glada för dem bara för det?
I guess att Katrin och jag har helt olika syn på pengar.
En annan läsvärd text i ämnet skrev Underbara Clara för ett par dagar sen. LÄS HÄR!
Fina Maria. Hur har du fått till det här med facebook-gillande på bloggen? Behöver man vara teknisk för att fatta eller tror du jag kunde förstå mig på det?
Svar: Nej..om man mäter efter vad en kvinna "ska ha" för mått osv för att det ska vara hälsosamt så ligger jag risigt till som tusan om man mäter över kärlekshandtagen :P Går jag upp 5kg så lägger sig 3 av dom på magen…:(
Svar: jo men då skäms jag om jag går därifrån ju…hahahaha ;D Kommer nog få lov gå dit själv på måndag men då kan jag träna benpass o det är i ett annat rum o där är det aldrig någon så det känns lite bättre :P
Ja det är verkligen olika hur man ser på flashigt, dyrt eller billigt – får gå in och läsa detta, helt missat och jag som följer Katrin :)