Dikt.

Det här borde vara en dikt. En dikt som beskriver mina känslor. Som berättar mina tankar som finns i hjärnan. Vad hela min kropp vill skrika ut. Just nu är det endast en massa positiva grejer som snurrar runt. Men när som helst kan det rasa samman och bli helt tvärtom. Eftersom jag inte kan skriva dikter så blir det inte mer än så här. Det här får liksom räcka. Nu vet ni att jag tänker och känner.
Det här inlägget är postat i Okategoriserade av maria. Bokmärk permalinken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>