Folk jag känner.

Den som säger att Stockholm är för stort för att bo i pratar inte om samma stad som jag numer befinner mig i.

I tisdags, precis när jag klivit av tåget på Centralen, mötte jag Björn av en slump på perrongen. I fredags sprang Elin, Hannah och jag på Ralf på Drottninggatan. I lördags träffade jag Lina inne på Beyond Retro och i dag sprang Klara ikapp oss vid Fridhemsplan. En stund senare träffade jag även på Tuomas, hans fru och en sovande Lauri på Biblioteksgatan.  Vi hann även med att vinka till Sara i rulltrappan på väg ner till tunnelbanan.

Nä, Sverige är för litet om man vill gömma sig.

(Jag har det bra, trots tidigare inlägg, för er som undrar. Ljusen är ett första steg till mysig lägenhet)

Det här inlägget är postat i Okategoriserade av maria. Bokmärk permalinken.

4 kommentarer till “Folk jag känner.

  1. jag anser att världen är liten, man träffar på otippade människor överallt!
    förörvigt gick jag en secondhand rund i lördags tyvärr kom jag aldig till Beyond Retro :P

  2. Jag brukar alltid träffa på, eller se, minst en Edsbybo (om än utflyttad sådan) när jag är i Stockholm. Det är ganska konstigt.
    Men jag tycker ändå att Stockholm är för stort för att bo i. Åtminstone för mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>