Igår gästade han Tomas Andersson Wijs spelning på Mosebacke-terassen (med den här låten), idag minns jag gåshuden på benen och spelar skivorna på repeat.
amria
Igår gästade han Tomas Andersson Wijs spelning på Mosebacke-terassen (med den här låten), idag minns jag gåshuden på benen och spelar skivorna på repeat.
Åh, Jonathan Johansson är så jäkla bra.
Fantastisk! Beställde hem de skivor jag inte hade, men ena har inte kommit. Dåligt.
Det här har jag inte hört förut. Vad fint. Först är jag rädd att uppfatta det som allt för anspråksfullt. De spartanska anslagen, och den tunna stämman, får mig att flämta och stå på tå. Men jag inser att jag inte behöver vara rädd. För jag njuter. Den bleke pojken i bild, med vänner, har skapat en verklighet som jag tacksamt tar del av.