Hörde en bra låt i dag. En låt där många rader träffade mig. Många rader som skulle kunna citeras. Minnet sviker och jag kommer inte ihåg dem nu, förutom något om "Se mig i ögonen och säg att du förstår…"  

Jag har funderat ett tag nu. Funderat på vad det är som gör att jag inte längre känner för att blogga och har kommit fram till ett par saker det kan bero på:

- Mina humörsvägningar.
- Folks negativa ord om min deprimerande attitiyd.
- Brist på inspiration.
- Irritationen över alla meningslösa bloggar som finns och aldrig uppdateras.
- Insikten att min blogg är lika meningslös som alla andras.

Åtgärder:

- Ta bort bokmärkena och sluta läsa andras bloggar.
- Fortsätta skriva om precis vad jag vill i min blogg, den är trots allt min.

Kom på ett till citat.
"När allting blir på låtsas gör det ont på riktigt.."
Eller hur var det Mr W?