De senaste dagarna har jag funderat väldigt mycket på hur jag ser på mig själv. Jag har väl kommit fram till att jag kanske inte har så väldigt höga tankar om mig själv. Främst gäller väl detta mitt utseende. Jag som alltid trott att jag nöjt mig med den jag är och att jag inte kan göra något åt hur jag ser ut, men innerst inne jämför jag mig nog lika mycket med andra som alla andra verkrar göra. För vem vill inte ha platt mage, smala lår och snygg näsa så som modellerna man ser? Jag har också kommit fram till att jag förmodligen aldrig kommer bli nöjd. Om jag opererar brösten så att de blir perfekta, bantar så jag kommer i klänningen i XS eller spacklar mig med smink varje dag så kommer jag hela tiden tycka att andra ser bättre ut än mig. Det sitter i hjärnan mer än i utseendet.
Ända sedan jag gick i lågstadiet har jag varit den "stora tjejen" i gänget. Jag kunde aldrig låna kläder av mina kompisar för jag var för stor och jag gick oftast i stora myströjor så att skulle slippa dra in magen hela tiden. Här om dagen stod jag i duschen och såg på samma mage och tänkte att jag förmodligen aldrig skulle få känna mig snygg naken. Samma dag skämtade någon om min vikt och jag vill nu be om förlåtelse att jag blev så sur. Jag vet ju att du inte menade något illa, det var fel dag för ett sådant skämt helt enkelt. Men hur skulle du kunna veta det? Förlåt.
Ja, nog ingen som läser min längre.. + jag uppdaterar så sällan och då tappar man fans. :)
Du å jag maria…!
känner igen mej i de där me stora tröjor…hrm.. :0)
hey daarls.. insåg när jag hade cyklat vidare att jag skulle velat hänga med dig. men jag måste jobba hela kvällen. på sin höjd blir det en promenix med oscar. har tonårsbibelskola två veckor from. måndag. så det är mycket mycket mycket förberedelser. hur är läget? (man kan skicka ett mail eller så om man vill) Saknar dig!! kraam ps. hon har uppdaterat…check it out. ds.