Under flera år har det vuxit inom mig, meningslösheten med att fira påsk. Nu har den vuxit sig så stor att jag nått punkten där det inte finns någon mening att fira längre. Påsken bör vara den största högtiden vi har, ur kristen synvinkel, men det är den inte. Nu är det bara studerande och arbetande människor som blir glada för ett par extra dagar ledighet såhär i våryran. Själv är jag arbetslös och livet är exakt likadant som det var innan. Höjdpunkten under helgen blir väl påskägget med godis, men godis är vadagsmat för mig och jag skulle lika gärna kunna gå och köpa mig en fet påse själv.

Ja, jag är grinig idag, men det skulle ni också vara om ni var i min sits och var glad att jag överhuvudtaget uppdaterar.