Jag vet att jag har väldigt lätt att haka upp mig på saker. Småsaker. Men jag tror inte att det egentligen är själva saken jag hänger upp mig på, utan alla omständigheter. Allt vi gör, alla val vi tar, allt som vi säger påverkar vad som kommer hända omkring oss. Men i mitt fall verkar det kvitta hur jag gör, det blir ändå alltid samma resultat. (Här någonstans dyker en mini-Walle upp på axeln som påminner mig om min negativa inställning. Jag knuffar ner honom och fortsätter..) Jag hakar upp mig på att det kanske skulle kunna vara jag. Jag som får de där smsen, får följa med på dejten, får möta de där ögonen. Bara jag hade gjort något åt saken i tid, inte varit så passiv. Låtit blygheten och rädslan vinna, trots att jag egentligen vågar ta för mig. Eller också skulle jag ha handlat annorlunda redan från början och väntat lite längre.
Eller vänta, det har jag ju gjort förut, och ändå sitter jag här lika ensam nu som då.
Man ska inte knuffa lill-wallar..
En vacker dag så hittar du någon ska du se :) Jag har hittat flera stycken, men det slutar alltid att jag är ensam ändå ;)
Har du någon semester då? Eller är det bara ett säsongsjobb? Är det öppet året runt där?