Här om dagen släppte Neighbourhood sitt andra fullängdsalbum, The Enchanter,  och det firades med en spelning på Fasching i Stockholm. Min kväll började med datorn på magen i soffan, och tröttheten var så otroligt påtaglig att jag inte visste om jag skulle orka ta mig iväg, men till slut bestämde Sarah och jag oss för att rycka upp oss.

Jag kommer aldrig sluta hävda att spontankvällar är de bästa av kvällar, så även denna. Tror att det var fjärde gången jag såg Neighbourhood spela live, och jag vågar nog påstå att det här var den bästa spelningen hittills.
Thomas Järvheden har ett skämt om basister som du kan se här (2:07), men Aleks i Neighbourhood hör inte till de basisterna. Han är underbar att se på när han spelar, så glad och härlig och är inte alls en misslyckad gitarrist som fått basen i famn. Rätt man på rätt plats!  Dessutom har han så ödmjuka bandkompisar att de hukar sig ner för att ge Aleks hela publikens uppmärksamhet i ett par minuter. Fantastiskt!
Glada är de allihopa förresten, de skrattar och ler mest hela tiden, och det smittar av sig på publiken. Själv ler jag som allra mest då Jens plockar upp barytonsaxen och drar av låtar som The Thief och Attitude.