För bra precis ett år sedan började jag läsa den här boken. En mörkrädd pojke av Justin Evans. Jag hade hittat den i något pocketställ på Ica och tyckte den verkade spännande, och vem kan motstå ord som ”Kusligt bra debut” och ”Kommer skrämma livet ur de mest luttrade skräckfantasterna”? Så jag började läsa, och somnade. Jag läste, och somnade. Ja, så har det hållt på det senaste året. Varje gång jag försökt läsa så har jag redan efter ett par sidor somnat. Ingenting i den här boken har fängslat mig så pass mycket att jag inte kan lägga ifrån mig den för att prioritera sömnen. Inte ens igår när jag var mitt i upplösningen kunde jag hålla mig vaken, med fem sidor kvar gled jag in i trötthetens trötthet och somnade. Aldrig förr har det tagit så lång tid att ta sig från pärm till pärm, men äntligen är boken utläst och jag kan börja med John Ajvide Lindqvists Lilla stjärna!