Jag är galet trött, inte så värst sömning, men trött i kroppen och hjärnan orkar inte tänka mer. Klockan åtta i morse åkte Anders, pappa och jag med fullpackad släpvagn ner till Stockholm och bar in mina saker. Mitt liv. Nu är mina 26 kvm fulla av banankartonger, resväskor och fina möbler. Senast jag hade egen lägenhet och använde mina saker var i maj 2008, det känns som evigheter sedan!

Det känns verkligen jätteskönt att få användning av det som är mitt igen, men när jag håller på med uppackningen inser jag hur mycket skit jag egentligen äger! Återigen detta överflöd!

Jag borde ha loppis, här i bloggen kanske?