Uppdateringen av bloggen har dröjt eftersom jag har gått och funderat över vissa saker som jag skulle skriva, men så har jag skjutit upp det så länge att nu kommer det aldrig bli ner skrivet. Det handlade i alla fall om en massa funderingar jag har haft den senaste tiden om hur det blir allt viktigare att få bekräftelse från omgivningen. Viktigare än att själv må bra. Det kämpas efter att se så bra ut som möjligt, ha de senaste kläderna, ha flest killar som raggar på en  och ha så lite finnar som möjligt. Är det det livet går ut på? Jag börjar tvivla på vad jag själv tror. Det är så lätt att bli påverkad av allt runt om kring i stället för att själv ta reda på vad man tycker om saker och ting.

En annan sak jag funderat på ett bra tag är hur folk i bland har så dåliga bortförklaringar för att de inte ska hinna göra saker. Mitt motto har länge varit "Vill du så hinner du". Nu har jag hittat en låt som handlar om det, i alla fall så tolkar jag refrängen så.

"Jag sa, du kan om du vill.
Du kan så du vill."
~Svenska akademin.

Sedan jag skrev här sist så har Engmans Kapell, Per Persson och The Poodles skådats. Lägger upp en bild på Alftas stolthet Per Persson.

Både Elin och jag har jobbat klart för i sommar nu. Skönt med sov morgon, fast än dagarna blir rätt sega speciellt när det regnar som det gör i dag. I morse när vi låg i Elins säng uttryckte Elin sin lycka över att vara ledig så här:

- Tänk om man kunde ha ett jobb så man kunde ligga och dra sig så här på mornarna.
- Det finns inga såna jobb. Bara nattjobb, svarade jag.
- Börja 12 och sluta 19 vore perfekt, fortsatte Elin. Sedan funderade hon ett tag innan sa:
- Man kanske skulle bli författare.

/maria